18 november 2013

A D V E N T | g l ö g g t i d e r

Hej,
dagar blir till veckor och helt plötsligt så börjar det som känts väldigt avlägset helt plötsligt göra sig påmint! Det börjar dyka upp fler och fler påminnelser om att snart stundar tiden i advent och att julen är i antågande! En skön tid tycker jag. Efter det gråa november så tycker jag det är underbart att se fler och fler stjärnor tändas i fönster runt omkring mig!

Förra året så reste vi till Nya Zeeland redan i början av december och det blev inte så mycket julstök. I år så såg jag fram emot att fira julen hemma i Sverige. Men efter att vi förlorat vårt hem så har den känslan falnat. Det blir inte riktigt samma sak att fixa jul där vi bor nu. Suck!
 
Men några av julens traditioner skall vi självklart njuta av! Och en av julens höjdpunkter har jag tjuvstartat med redan nu, hi hi! Jag har nämligen mycket svårt att motstå frestelsen att sippa glögg och knapra pepparkakor med ost på... mums det är så gott! Julmust är en annan favoritdryck!



Den underbara lilla russinskålen hittade jag i somras i en antikaffär och de vita kopparna i stengods hittade jag på Myrorna i Göteborg förra veckan.
Ha det gott!
Monica

6 kommentarer:

Maria sa...

Tack för hälsningen hos mig, nu hittade ju jag till dig också. Fin blogg!
Härliga bilder, blev dock nyfiken på vad du menade med att förlorat hemmet… Bläddrade bakåt och min misstanke besannades. Ni har varit med om en brand… Det har jag också. För 18 år sedan drygt, då barnen var sm och det började brinna i vårt kök, när tvååriga tvillingarna vridit på alla spisplattor och ett strykjärn och sedan fläkten tog eld… Jag var själv hemma med tvååringarna och en nyfödd. En granne/svåger hjälpte mig ut med barnen, allt gick bra, men vårt hus förstördes förstås av rök, och vi fick bo hos svärföräldrarna i tre månader under tiden huset renoverades. Så jag vet exakt hur det är att stå där och det enda man äger är det man har på kroppen, typ. Än idag kan jag uppleva den där känslan i magen, när man hör brandbilarnas sirener… hu…
Vilken tur att ni vaknade i tid och att ni tog er ut! Hoppas ni snart får flytta tillbaka till ert "riktiga" hem, och att ni i alla fall mår bra!
Kram/Maria

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Jag tror inte jag fattat riktigt än att advent är så nära.
Den här hösten gick alldeles för fort. Glögg och
pepparkakor med ost är supergott, det kan du
kurera dig med nu.
Krya på dig och kramar
AnnaMaria

Hannis sa...

Kan inte heller fatta att det snart är dags för advent och jul.
Det går så fort=)) Julmust längtar jag efter! Och julsillen.

Förstår att det blir en annan slags jul i år, på flera sätt. Men du kommer nog att lyckas fixa till det mysigt!

Kramen och krya på dig nu/Hannis

Hannis sa...

Fina, fina du!
Tack för din kommentar om julen.
Det är så märkligt på något sätt hur tiden går och livet snurrar vidare utan dom vi saknar. När man är mitt i det så är det så jä... svårt och helt plötsligt så har det gått en tid och man åker lite upp och ner.

Och om jag kunde trolla så skulle jag vifta med mitt trollspö över dig och din familj så att ni fick vara hemma.
I ert, där ni kan skapa nya fina minnen.
Och att du inte ska behöva ha en klump i magen!! För det vill jag inte att du har!

Sen tror jag att både du och jag kommer att skapa något bra över den här julen trots allt.
Tänkte åka till din stad någon av klämdagarna. Kanske ska träffas då?

Stor kram Hannis

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Ha en fin december vecka
Kramar
AnnaMaria

Hannis sa...

Men åhh! Fina du, jag fick en klump i halsen när jag läste din kommentar.
Jag känner likadant! Det är fantastiskt hur vänskapsband kan knytas genom cybervärlden.
Det hade jag aldrig räknat med när jag startade bloggen.
Och fast vi inte träffats än så tänker jag ofta på dig. Det är märklig, märkligt men fantastiskt!
Stor kram Hannis